Dikt

senapsfylld av en blåsbälgstub
större än buteljen vid din sida
vräker ur sig en senapsfylld halvsanning
större än en tekopp
längs ännu en erfarenhets gränser
längs ännu en tekopps linjer
under det att vokaliteten försämras
devalveras, sjunker till ett staccato
i jorden under det att ännu en trist mås
råkar infinna sig i ett maison blanche

Dikt

ord strömmar ur tavlan på väggen
katter strömmar ur kudden
små saker strömmar
ord kliar
ytans små saker kliar
hammarskaftet har en länk till hajen
som en tvärsäker trikå
bredbara träskaft
som ett namn som namnet Li
fatet inuti parken
som ett öre som en öring
roffar åt sig läkaren som heter Rolf
som väntar på en skoter
undrar och strömmar ut ur en kudde
skalpellen är tvärsäker
diagonal som en öring med namnet Rolf

teckning