Staden vaknar upp till toner av mikrokosmos
När tårarna rinner som i Atlantis
Innan kulstötaren vaknat av sin egen tyngd
Och marken täcks av lera och sand
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Köttet är dött. Länge leve det nya köttet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar